Rostorps historia
Rostorp är ett villaområde i stadsdelen Kirseberg i Malmö. Området består av egnahemsbebyggelse från 1923-1925.
Det ligger väster om Östra Fäladsgatan, omgivet av Kirsebergsstaden. Området är karaktärsfullt med arkitektoniska och socialhistoriska värden.
De stora trädgårdarna, Rostorpsplanen och Beijers park bäddar in hela området i mjuk grönska.
En gång var alla hus på Rostorp lika. Ja, det sägs att det var svårt att hitta hem när man varit och festat inne i stan.
Det började redan 1922 då Frans J Rosenberg ansökte om mark för att bygga egnahem. En självutnämnd kommitté under ledning av Frans Johan Rosenberg hade arbetat för att bygga egnahem på koloniområdet Ellstorp. Den nyblivne stadsingenjören Erik Bülow-Hübe föreslår i stället gården Rostorps mark utmed Lundavägen. Detta tyckte herr Rosenberg skulle passa utmärkt för järnvägsmän som han själv, som då skulle få nära till sitt arbete. Intresset var stort. Redan efter 14 dagar låg en planritning klar och hösten 1922 började området planeras.
Det var Bülow-Hübe som gav området namnet Rostorp efter gården med samma namn, riven 1932. Gården låg egentligen utanför kvarteret Rostorp, mitt i den nuvarande körbanan mot Segevång.
Gården hette ursprungligen Väktaregården, då en av stadens väktare bodde där. Den bytte namn till Rostorpsgården av åkaren Anders Nilsson Rosander som köpte gården 1895. Han drev en handelsträdgård på marken, som arrenderades av staden.
Stadsfullmäktige anvisade först 36 tomter för järnvägsmän, men när planerna blev kända antecknade sig 200 personer för en tomt på området. Fullmäktige beslöt därför iordningställa 173 tomter, idag finns 174. Tomtpriset var 4: -/m², subventionerad av staden med 50 öre, dock högst 300: -. Husen beräknades kosta 19 000: -.
Vid ett möte mellan kommittén och nybyggarna bildades Föreningen Rostorps Egna Hem den 18 november av 26 intresserade boende vid Värnhemstorget. Redan från föreningens bildande har gemenskapen varit stor på Rostorp med aktiviteter, jubileum och festligheter.
I köpekontrakten, som är lika för både Rostorp och Håkanstorp, specificeras noga hur husen får dimensioneras och placeras på tomten. I kontrakten står bl.a. ”Inom området får icke uppföras hus, avsedda för mer än en eller i särskilda fall högst två familjer.”, ”… får … icke innehålla mer än en våning, förutom källare och vind, vilken senare dock må inredas till boningsrum.” Varje nybyggare var sin egen byggherre och ansvarig för sina inköp via de gemensamma avtalen och styrelsen arbetade hårt för gemensamma inköp. Hösten 1923 var ca 125 hus byggda.
Under åren utvecklades Rostorp. 1930 kom spårvagn nr 1. Medlemmarna delade ett stort intresse för trädgårdsodling och deltog i trädgårdsutställningarna 1933 och 1936. Under flera årtionden kunde man inhandla sina dagligvaror i grannhusen. Här fanns affärer för mejerivaror, bröd, fisk, kött, tobak samt möbelsnickeri och skrädderi för att nämna några.
Knappast någon annan Malmöbo har uppnått sådan ikonstatus som Kerstin Anita Marianne Ekberg född i Rostorp på Östra Fäladsgatan 29.
Och numera skiljer sig husen från varandra, så nu kan man med lätthet hitta hem, även när man har varit på fest en mörk kväll.
Alla protokoll och brevväxlingar från 1922 till i dag finns tillsammans med ett stort fotoarkiv bevarade. Till största delen deponerade i Malmö Stadsarkiv.